Tänk vad tiden går. I morgon är det ett år sedan Tea föddes. Lilla skruttan har blivit stora damen. Fast i mina ögon är hon en liten skrutt fortfarande.

Hur har det blivit då att bli retrieverägare? Jo, jag måste säga att jag är mer än nöjd. Det är ju inte så att jag är missnöjd med Etza, vi har haft en fantastisk resa och jag har lärt mig jättemycket av/med henne. Vi har ju kommit upp i elitklass i lydnaden och nånstans har jag fortfarande ett litet hopp om att vi ska kunna nå ett förstapris där också även om träningen just nu ligger lite på is. Jag älskar henne jättmycket och vi kommer att träna vidare.

Att få en ny hund i familjen har dock gett mycket mer. Dels har Etza blivit mycket bättre i sin fokus på mig av konkurrensen. Dels har jag fått en tjej som är mycket lättare att träna än Etza någonsin har varit. (Därmed inte sagt att det är plättlätt.) Sen har jag fått upptäcka jaktträningen! Det är såååååå kul!!! Tänk att få träna det som hunden är avlad att göra och som är så självbelönande som apportering är för en retriever. En helt ny värld har öppnat sig för mig.

Att jag sen fått en så duktig hund gör ju inte det hela sämre. För duktig är hon min lilla Tea det har jag förstått. Sen är det ju så att jag måste hålla ihop det hela och jag lär mig hela tiden.

GRATTIS  PÅ  ETTÅRSDAGEN  ÄLSKADE  TEA och GRATTIS ALLA KULLSYSKON!