Jaha, då har sista semesterveckan gått också. Hur fort kan fyra veckor gå egentligen? På tisdag är det dags att börja jobba igen. Jag har verkligen njutit av att vara ledig och ha full tid att introducera Tea i familjen. Det känns faktiskt som att det kommer att gå bra att börja jobba också men jag kommer att sakna friheten ledigheten gett mig att förfoga över min tid.

Sista veckan har Etza och jag hunnit med tre ridhuspass. I tisdags  blev vi ropade av Cicci i en hel kedja: Fritt följ, dumrutan, inkallning, rutan och dirigeringsapportering.  Etza varvar upp sig en del och tjuvstartade både från inkallningens skiften och i inkallningen från rutan. Så under onsdagens och fredagens träning var det fokus på stadga. Det gick mycket bättre då men frågan är hur det kommer att funka ett helt program utan godisbelöning. Vi får se helt enkelt. På lördag och söndag är det ju dags. Vi åker till Rättvik ett helt gäng. Det ska bli jättekul och jag tänker bara ha kul. Hur det än går.

Tea har hunnit bli 12 veckor. I onsdags var det dags för 12-veckorsspruta och veterinärbesök. Allt var bara bra och lilla? damen har kommit upp i en matchvikt på 9,7 kilo.  Första halsbandet är urväxt och jag har letat rätt på ytterligare ett gammalt som är lite större. Hon tar sig lätt  både i och ur soffan och klarar trappen galant.

I går var vi med på jaktträning hemma hos Tina. 5 vuxna flattar hämtade in dummisar så det stod härliga till medan Tea och jag stod passiva och tittade på. Lilla damen skötte sig bra och fick mycket godis när hon valde att ta kontakt med mig i stället för att titta på de andra. Efter detta var hon jättetrött och sov länge. I dag har vi också tränat kontakt/passivitet. Vi följde med husse till Skavlöten. Där var det massor av folk som åkte skidor, skridskor och sprang. Tea och jag satt 30 min i solen på en bänk och övade oss i att välja bort alla andra. Det gick jättebra och efter det hade jag en lika trött tjej igen.

Vi har också övat på att hitta position vid sidan. Nu bjuder hon faktiskt ofta på att komma in på vänster sida och sätta sig för att få sin belöning. Inkallning med pipa tränar vi på ute + att jag blåser vid alla måltider och det har fört det goda med sig att Etza nu också kommer som ett skott när jag blåser. Idag lyckades jag få stopp på Etza när hon tjuvrusade iväg efter rådjursspår. Hon tvärnitade och vände tillbaka med full fart.

Denna vecka har vi också haft 2 st ettårskalas. Erik fyllde 1 år i onsdags och då var Peo och jag och även farmor och farfar där och gratulerade. Han fick en bobbycar av sina föräldrar och vi köpte släpet åt honom så nu kan han köra och lasta. Om han nu får låna sin bil av storebror. Petter tyckte nämligen att det var mycket roligare att köra den här bilen än den som han själv har sen innan. Den gamla bilen fick Erik knappt peta på förut men nu gick det bra, bara storebror fick köra släpet. Tur att Petter är borta på dagis må-torsdag så att konflikterna inte blir så många.

I går hade vi kalas för lite fler släktingar.

Erik har också börjat gå och för varje dag blir det längre och längre. Det är så kul att se hur stolt han är för det.

Lena har börjat arbeta och precis som det var med Petter så hjälper jag till med en dag i veckan. Jag lämnar Petter på dagis och sen har Erik, hundarna och jag en massa lektid innan det är dags att hämta storebror klockan tre. Mamma kommer hem vi femtiden och sen vill jag lova att det är en trött mormor och 2 trötta hundar som ger sig av hem.

  Den gamla bäddsoffan i datarummet är min!   Jag ska bli apportör när jag blir stor.   Förundrad ettåring.   Tårta var smaskens och det är jättekul att äta själv.   Petter visar att han fyller 3 år den första mars.

  Titta vad jag kan!

Idag har vi haft fint besök. Teas 2 bröder Keno och Joker har varit här. Tina kunde ju inte ta med sig småttisarna på utställningen i Strömsholm. Däremot fick Elliot (Engsboda Pink Panther) följa med och med honom vann hon juniorklassen och kom 3a bästa hane med reservcert. Stort Grattis!!

Småttisarna röjde på tomten. Det var ett himla busande. Etza var också med på noterna ett tag men tröttnade sen. Tröttnade gjorde bushundarna också och kom in i hallen där de klämde in sig i Teas bur alla tre. Trångt är gosigt verkade de tänka.

Medan ungarna sov så passade jag på att ge Etza lite egentid. Vi tog en långpromenad i det härliga vädret.   

När vi kom hem fortsatte buset medan Etza och jag bänkade oss framför TVn och sportade lite.   

Tina hämtade grabbarna vid femtiden och vi hann käka middag innan handbollen började och det blev mer sport. Det är inte klokt vad aktiv man är en sån här sportsöndag   . Spännande var det i alla fall.

Jag avslutar med lite bilder. Måste ju sukta alla valpsugna. Det är supermysigt med valp och Joker är fortfarande till salu om er längtan blir för stor.

      Det är mysigt när det är trångt!      

Åh vad skönt det är att vara ledig och hinna med sina hundar ordentligt. Jag skulle vilja vara ledig längre än jag är och jag har redan ångest för att börja jobba fast det är 2 veckor kvar till dess idag. Knäpp är man men jag gillar verkligen att vara hemma.

Tea växer så att det knakar. Hon har redan varit med 4 ggr när jag har tränat med Etza i ridhus. Vi sitter mest still på ryggsäcken då och försöker nöta in att det är mig hon ska ha fokus på. Det går ganska bra faktiskt. Visst kollar hon in de andra hundarna men sen är det som att hon kommer på sig och vänder då snabbt blicken mot mig igen. Det lönar sig ju och hon får ju både beröm och godis.

Vi har börjat träna på att hon ska sitta kvar när hon kommer in från tomten. Vi har som ritual att torka tassarna och när vi har gjort det så säger jag sitt-stanna och reser mig upp. Sen väntar jag en liten stund innan jag säger varsågod. Vi är redan uppe i 15 sekunder!

Etzas träning då? Jo vi ska ju tävla igen i Rättvik första helgen i februari så nu är det hårdkörning som gäller. Det är alldeles fantastiskt att vi har fått till så bra ridhusträning. Tack Carro och Jill för det.

Idag var jag riktigt nöjd med Etza. Hon har mycket bättre fokus och det är riktigt kul att träna med henne. Jag körde fritt följ, dumrutan och rutanskick i en kedja. Tina kom in när jag hade börjat och det gjorde att jag kände mig nervös och fick riktig tävlingskänsla. (Därför glömde jag bort att inkallningen kommer mellan dumrutan och rutanskicket så den körde vi sen). Fria följet går riktigt bra just nu med bra fokus och mestadels bra position, dumrutan var med fina skiften stå och ligg, något långsam i sättandet och nos i backen i samtliga. Rutanskicket gick jättebra.

Sen fick Etza vila i bilen och jag ropade Tina och Triss. Så var det meningen att Tina skulle ropa mig i en kedja till. Slutet på rutan (inkallningen), dir apport, vittringsapp och fjärr. Men när Etza lämnades liggande i rutan och jag fortsatte marchen för att ropa in henne började hon skälla. Då tog jag henne utan ett ord till bilen och plockade ut Tea i stället.

Det är kul att se vilken effekt det har på Etza. När det väl blev hennes tur igen hade jag en mycket mer samlad hund. Dirigeringsapporten gick bra med några extrakommandon. Hon sprang till konerna för dumrutan först men hittade rätt apport sen jag ropat apport 2 ggr till. Vittringen gick jättebra. I fjärren måste jag träna med tävlingsledare. Etza tyckte det var jättekonstigt att Tina stod mellan oss och viftade. Bra skiften dock när vi väl fick kontakt.

En hel del att träna på men vad sjutton. Det är ju 2,5 vecka kvar!!

Tänk att det redan har gått en hel vecka sedan jag hämtade Tea.

Allt går jättebra och jag är mer än nöjd med henne. Hon är nyfiken och orädd men svarar även bra på korrigering. Första mötet med minsta barnbarnet var hon lite burdus i sin iver att hälsa men efter korrigering så hoppar hon nu inte alls upp i ansiktet på honom utan hälsar snällt och väluppfostrat.

Hon sätter sig och tar kontakt med mig så fort jag står still och vi har även börjat nosa lite på position vid sidan. Hon vet vad hon heter och kommer glatt springandes när jag ropar hennes namn. Vi har inte tränat så mycket med störning än men jag har lyckats få till några gånger när folk har velat komma fram och hälsa. Jag är elak och säger "nej ni får inte hälsa" och passar samtidigt på att träna sitt still med kontakt. Än så länge har vi lyckats riktigt bra och Tea har just nu ingen förväntan på den hon möter utan mer på godisbelöningen hos mig. Hoppas verkligen jag kan fortsätta den strategin.

Etza har börjat tina upp så smått och idag har de busat så pass att jag fått lov att separera dem ett tag.

Det är också väldigt kul att se hur lite konkurrens kan påverka träningen av Etza. Jag har varit iväg till klubben och tränat ett par ggr. När Etza inte har gjort sitt bästa så har jag tagit henne i halsbandet och gått till bilen med henne. Där har jag utan ett ord satt in henne i buren för att plocka ut Tea. Efter en stund har Etza fått komma ut och gissa om jag har haft en mer skärpt hund med mig ut på planen.

Kul, kul, kul tycker jag att detta är. 3 veckor kvar av semestern. Livet är härligt.

  Vild och galen.

  Söt!  Varför får dom käk därinne och inte vi?  Kom igen då!!!

  Oj då! Du är ju stark ju.

  Sen blir man ju bara jättetrött. Men jag drömmer allt om att vinna nästa batalj.

Idag fick man åka med till kennel Engsboda igen. Matte tycker det är skitkul. Jag tycker det är kul ibland. Dvs den gången jag fick komma med ut på promenad tillsammans med Farin, Elliot, Triss, Mascot och Julia. Den här gången fick jag stanna kvar i bilen.

Jag hade på känn att det var nåt lurt redan när vi åkte eftersom husse följde med. Mycket riktigt. Efter att dom hade varit borta i en eeevighet och äntligen kom tillbaka så hade de med sig en sån där liten en. De öppnade buren och släppte ut mig så att jag kunde kontrollera vad det var för nåt. Inget märkvärdigt om ni frågar mig. Men för artighets skull luktade jag av henne. Jag trodde att jag skulle få gå på prommis med de stora flattarna men ack vad jag bedrog mig. Det var bara att hoppa in igen och till min förskräckelse så tog de med sig den där lilla. Riktigt fjollig var hon dessutom. Trots att hon fick sitta i mattes knä så skulle hon gråta och pipa i säkert 5 minuter innan hon blev tyst och somnade.

Väl hemma började jag förstå att hon skulle med in i huset. Kan ni tänka er hon fick dessutom mat därinne utan att jag fick smaka. Gissa vad matte är fjollig då.

Hon berömmer den lilla fåntratten bara för att hon kissar och bajsar ute. Nåt så självklart. Ska man få beröm för det?

Fast hon är ganska söt. Åtminstone när hon sover. Eller hur? Hoppas bara inte att hon ska stanna länge.......

Matte är föresten som vanligt urusel med kameran men jag blev i alla fall vacker.