Åh vad skönt det är att vara ledig och hinna med sina hundar ordentligt. Jag skulle vilja vara ledig längre än jag är och jag har redan ångest för att börja jobba fast det är 2 veckor kvar till dess idag. Knäpp är man men jag gillar verkligen att vara hemma.

Tea växer så att det knakar. Hon har redan varit med 4 ggr när jag har tränat med Etza i ridhus. Vi sitter mest still på ryggsäcken då och försöker nöta in att det är mig hon ska ha fokus på. Det går ganska bra faktiskt. Visst kollar hon in de andra hundarna men sen är det som att hon kommer på sig och vänder då snabbt blicken mot mig igen. Det lönar sig ju och hon får ju både beröm och godis.

Vi har börjat träna på att hon ska sitta kvar när hon kommer in från tomten. Vi har som ritual att torka tassarna och när vi har gjort det så säger jag sitt-stanna och reser mig upp. Sen väntar jag en liten stund innan jag säger varsågod. Vi är redan uppe i 15 sekunder!

Etzas träning då? Jo vi ska ju tävla igen i Rättvik första helgen i februari så nu är det hårdkörning som gäller. Det är alldeles fantastiskt att vi har fått till så bra ridhusträning. Tack Carro och Jill för det.

Idag var jag riktigt nöjd med Etza. Hon har mycket bättre fokus och det är riktigt kul att träna med henne. Jag körde fritt följ, dumrutan och rutanskick i en kedja. Tina kom in när jag hade börjat och det gjorde att jag kände mig nervös och fick riktig tävlingskänsla. (Därför glömde jag bort att inkallningen kommer mellan dumrutan och rutanskicket så den körde vi sen). Fria följet går riktigt bra just nu med bra fokus och mestadels bra position, dumrutan var med fina skiften stå och ligg, något långsam i sättandet och nos i backen i samtliga. Rutanskicket gick jättebra.

Sen fick Etza vila i bilen och jag ropade Tina och Triss. Så var det meningen att Tina skulle ropa mig i en kedja till. Slutet på rutan (inkallningen), dir apport, vittringsapp och fjärr. Men när Etza lämnades liggande i rutan och jag fortsatte marchen för att ropa in henne började hon skälla. Då tog jag henne utan ett ord till bilen och plockade ut Tea i stället.

Det är kul att se vilken effekt det har på Etza. När det väl blev hennes tur igen hade jag en mycket mer samlad hund. Dirigeringsapporten gick bra med några extrakommandon. Hon sprang till konerna för dumrutan först men hittade rätt apport sen jag ropat apport 2 ggr till. Vittringen gick jättebra. I fjärren måste jag träna med tävlingsledare. Etza tyckte det var jättekonstigt att Tina stod mellan oss och viftade. Bra skiften dock när vi väl fick kontakt.

En hel del att träna på men vad sjutton. Det är ju 2,5 vecka kvar!!