Nä nu får det vara slut med skrytinlägget från tävlingen. Dags att uppdatera om vad som hänt sedan dess.

Dagen efter tävlingen var det namngivning för lille Erik. En kanonfin dag. Solen sken och fåglarna kvittrade. De kunde inte valt bättre. Namngivningen började först kl 14 så jag passade naturligtvis på att börja med träning på förmiddagen. Nyfiken på att träna nya moment som man är. Jag har ju inte testat med att skicka Etza till kon för jag har varit rädd för att rutan skulle bli sämre inför tävling i trean men nu var det dags. Det gick bra att få in det och nu 2 veckor senare känns det faktiskt som om det sitter. Det är jättekul att träna lite nytt och det känns som om Etza också tycker det.

Onsdagen efter var jag på föreläsning med Eva Bodfält. Koncentration handlade det om och jag fick ny inspiration till att utmana min hund i olika träningssituationer.

Vi har också under dessa 2 veckor tränat dumruta (känns som om det skulle kunna funka) och dirigering höger, vänster samt börjat dirigera till rutan och apporter. Jag försöker vara noga med att dela upp det hela men ni som känner mig vet ju att jag är het på gröten och gärna går lite fort fram så jag ska ekänna att jag även har provat hela moment   . Det har väl inte varit helt lyckat (det är väl bara dumrutan som sitter som helt moment) men delar går mycket bra.

Idag har jag faktiskt haft en mycket bra träning av rutan. Där har jag kunnat länka konskick med skick till rutan fast avståndet mellan kon och ruta har varit kortare än tävlingsmässigt.

Utöver momentträningen tränar jag mycket på låååång, tråkig platsliggning. Etza får ligga i 10- 20 min när vi är ute på promenad och jag sitter och filosoferar på en sten. Jag accepterar inte att hon pratar och jag accepterar inte att hon kryper.

Dessutom försöker jag också få in så mycket koncentration och fokus på mig eller uppgift som jag bara kan.

Husse la ett spår åt oss i onsdags. Han skulle ut i skogen och springa så han fick ta med sig några pinnar att lägga ut på vägen. Jag visste bara var han startade spåret och var tvungen att lita fullständigt på Etza. Alla pinnar kom med tillbaka och jag hade en mycket bra känsla hela tiden.

Nu måste jag tyvärr ge mig iväg till jobbet. Avslutar med några bilder från namngivningen.  Ha det gott mina vänner vi hörs.