Det känns som om dygnet har för få timmar. Hur sjutton ska man hinna med allt man vill göra? En sak är i alla fall säker: Det man inte vill göra hinner man definitivt inte med. Frånsett jobbet då kanske, det är man ju tvungen till.

Ändå vet jag att jag är priviligerad som jobbar "bara" 75 % och ofta är ledig flera dagar i veckan. Men vad hjälper det när det blir helg och man är tvungen att jobba när solen skiner och man bara vill vara ute hela dagen.

Nåja en förmiddagsrunda har det blivit med hundarna. När vi är ute och går så är det fokus på mig som gäller. Detta har gjort att Etza numera inte är så långt från mina fötter. Det kan ju komma en godisbit. Tea springer förbi mig och ställer sig 5 meter framför och tittar på mig. Precis som jag vill ha det. Hon har även börjat leta upp stenar och annat att klättra upp på.

Idag gick vi där det åker en massa skidåkare. Det är en gångväg 10 meter vid sidan av spåren och så fort det kom någon skidåkare fick hundarna godis hos mig. Härligt att se att de inte brydde sig ett dugg om folket utan var helt fokuserade på sin belöning. Det känns jätteskönt att kunna ha dem lösa trots att det kommer massor av skidåkare.Tillbaka vid bilen blev det några linjetag på burk med Tea och en dirigeringsapportering och en fjärr med Etza.

Nästa helg blir det tävling och utställning. På lördagen ska Etza och jag tävla i Rättvik och på söndagen är det utställning för Tea på vägen hem i Högbo strax utanför Sandviken. Jag har hyrt en stuga och åker upp på fredagen. På lydnadstävlingen är det ingen jag känner och det känns skönt för det kan gå precis hur som helst. Kul att komma iväg i alla fall.

Med lillfia tränar jag just nu på att stå stilla snyggt och att trava vid sidan av mig. Det går ganska bra när vi är ensamma men det blir spännande att se hur hon funkar i stökig miljö.

Nä nu börjar det snart bli dags att ge sig av till jobbet. Det blir inte så mycket tid till bloggande numera. 2 veckor sedan jag uppdaterade. Inte så mycket att skriva om heller så det är väl inte så konstigt.