Jag är så jävla lycklig. Det känns som om jag slitit riktigt hårt med detta. Idag blev det ändå äntligen verklighet. Vårat förstapris i lydnadsklass tre.    

Vi åkte till Bro-Håbo och tävlade idag. Vi var bara anmälda idag, men de har en tredagarstävling denna helg med ett lite annat upplägg än det man är van vid i trean och eliten. Två domare dömde fyra moment + ett kvarmoment var. (Tydligen ett internationellt sett att tävla på.) Momentföljden var inte riktigt samma som brukligt men man körde sitt program i ett svep och fick inte koppla upp hunden eller belöna i transporten mellan ringarna. Först var det platsliggning i ring 1. Det började inget vidare för Etza och mig. Det var typ 10 m till planket vi gömde oss bakom och Etza hörde att de andra förarna snackade så hon började också snacka. Shit! Hon låg i alla fall kvar och vi fick en femma. Sen var det transport till ring 2 där vi genomförde sitt i gupp. Där nöjde hon sig med att pipa. Vi fick en 8a.

Efter kvarmomenten startade alla ekipage i ring 1 med FF, Inkalln m ställ & lägg, Sändande till ruta och vittringsapportering. Sen hade man en transport i till ring 2 där man körde sättande u gång, metallapport, hopp/apport och avslutade med fjärren. Gissa att jag var nervös för denna transportsträcka. Etza som brukar flippa ut och nosa och göra ärevarv mm. mm. Men vad nöjd jag är. Vi (läs jag) hade fokus hela vägen. Det började i fria följet. Jag är såååå glad. Tack Carro för hjälpen. Detta är den första tävlingen någonsin som jag har haft med mig Etza hela vägen. Vad gör några sega sättanden när man får 8,5 och kommentaren: Fin kontakt! Inkallningen gav en 9 (några steg på ställ), rutan 9 ( ej direkt in men jag väntade ut henne och hon hittade rätt), vittringen 8,5 (tvekan hem, ngt tugg).

Sen var det dags för den läskiga transporten. Wow jag hade kontakt och Etza i fotposition hela vägen. Sen kom vårat paradnummer, sättande (trodde jag). Jag såg ju inte detta men tydligen så tvärnitade Etza och satte sig sedan långsamt, långsamt för att precis ha landat med rumpan när jag vände mig om. Tack och lov fick vi en femma. Sen fick vi 9 på metallen ( apporten skallrade i munnen, äcklig ju), 10!!! på hopp/apport (tänk att vi grejat det momenten till slut, det tog ett år) och till sist 8 på fjärren (där pep hon igen).

Jag var sååå jättenöjd när jag gick av planen. Jag hade inte en aning om vilka poäng vi hade men jag kände mig så tillfredställd med helheten. Jag har aldrig någonsin haft sådan fokus varken på mig eller Etza under en tävling.

Det blev 261 poäng och som extra bonus vann vi klassen och fick kliva högst upp på prispallen.     

Nu ska vi börja den långa resan mot elitklass. Härligt!!