Alla 3 bilderna är tagna av min träningskompis Ida Ling.

Hundar är väl ändå fantastiska! Häromdagen skulle jag träna inkallning med ställande och läggande. Etza gjorde fantastiska lägganden flera gånger. Jippiee!! Fast.......det var bara det att jag kommenderade STANNA inte ligg. Man upphör aldrig att förvånas över vad som flyger i henne. Hon har aldrig gjort så förr. Hon vet mycket väl att första kommandot under inkallningssträckan är STANNA. Det har hänt att hon tjuvat men aldrig att hon har lagt sig när hon ska stå.

I hoppet är vi på gång igen!!! Nu hoppar hon 4 plankor, ut och tillbaka med apport i munnen. Jag vågar inte ropa hej och jag tänker öka en planka i veckan, vad gäller apporteringen. Parallellt med detta kör jag hoppträning. Där jag bara ber henne hopppa utan krav på något annat än att hon ska ta i och lyfta högt och över. Jag märker att hon hoppar väldigt plant när hon har något i munnen och att hon börjar hoppet för långt ifrån hindret. Så jag är rädd att hon ska missbedöma igen. Därför ska jag träna mycket på bara hopp. Det verkar faktiskt som om hon tycker det är ganska kul igen. Peppar, peppar........ (nu tog jag mig i träskallen det ska väl räcka?)

Nästa vecka ska jag börja jobba natt en period. Det ska bli spännande att se om jag kan sova. Massor av fritid har jag i alla fall tänkt mig att det ska bli över. Till Etza, Petter, bakning, städning, mig själv, hjälpa Lena, fixa på landet, åka och shoppa, etc, etc, etc.......... Är det någon som tror på detta?

Har ni sett vilket fint grepp Etza har om metallapportenpå bilderna :-) o:)

Man kan riktigt se hur äcklig hon tycker den är. Men den sitter iaf kvar i munnen. Tur att hon har hörntänder.

Nej nu ska jag leka lite med dammsugaren. Eller ska jag vänta till all den där tiden jag får from nästa vecka. Jag får fundera. Kanske blir det en fika i stället.......