Snö, grått och trist. Men man måste ju iväg och träna ändå. Det var dock frestande att sjunka ner i soffan framför Tvn och låta alla skidåkarna göra jobbet. Jag blir nog ensam på planen tänkte jag. Fast när jag kom dit visade det sig att Lisbeth också var där med Palle & Lewis. Två fina flathannar som också behövde tränas.

Lisbeth och jag är ganska lika i vår träning. Vi tränar mycket. Vi tränar länge. Vi kör ofta hela moment. Vi är för tråkiga i våra belöningar. Med mera med mera.

Tina har tjatat på oss må ni tro och det vete fasen om inte allt tjat börjar göra nytta. I vilket fall så började jag dagens träning med ett ställande. Etza kom farande i inkallningen med kanontempo och ställde sig med en tvärnit. Belöning och hurrarop. Sen körde jag inte några fler ställanden. Duktig matte. Inte nöta vidare när det gick så bra.

Vi tränade lite fritt fritt följ och ingångar till hindret. Sen tränade vi mycket hopp. Både på agilityhindren och på lydnadshindret. Uthopp utan något i munnen gick jättebra. Inga problem vid ingång till hindret eller flyktförsök. Vi körde även den svåraste delen där Etza ska plocka upp apporten och hoppa över till mig sen. Första försöket hoppade hon utan att ta apporten. Oj oj oj sa jag och tog med mig henne tillbaka föratt göra om. Den gången tog hon apporten och hoppade över. Kanonjubel och kyckling. Hon gjorde om detta två gånger till och jag avbröt när hon lyckades. Duktig matte! Duktig hund!

Kände mig så himla stolt över att jag inte testade mer. Duktig matte!

Lisbeth var också jätteduktig och delade upp moment och avslutade positivt när det gick bra med Lewis. Vi skrattade och sa att lite av det Tina sagt till oss nog har gått in i alla fall.  Tur att du tjatar Tina. Vad vore vi utan dig.......