Idag kom lille Erik hem från BB. Lite bilder.

Nu har Petters lillebror Erik kommit.  I natt var det väldigt nära att han hade fötts i bilen på väg till BB. Allt gick mycket fort och med barnmorskan i telefonluren fick Lena vägledning genom krystvärkarna på väg till förlossningen. Lille Erik anlände 10 minuter efter att de kommit fram!  Lite dramatiskt men allt gick bra.   

Jag lämnade Petter på dagis på morgonen och åkte sedan iväg för att träna i ridhus med Tina, Lisbeth, Anna och några till. Etza och jag blev kommenderade i ett kort fritt följ, en inkallning m ställ & lägg (uppdelad m belöning), en ruta (uppdelad m belöning) och en hopp/apport  (uppdelad m belöning). Allt med långa förflyttningar mellan momenten

Positivt: Bra fokus i FF, tyst i FF, bra ställ, bra lägg. snygg ruta(frånsett mitt sena ställande), bra hopp. Bra fokus i början av transporterna mellan momenten

Negativt: Dåligt fokus vid uppställning inför moment, dåligt fokus på mig då jag lämnar henne (NOSAR), gnäll före hoppet.

Anna tipsade om att jag måste vara bestämd i mina ingångar till momenten. Bestämma mig för hur jag ska gå och hur jag ska ställa upp. Inte hålla på och vela och tjafsa med Etza om var hon ska vara. Om jag är bestämd och tydlig koncentrerar hon sig bättre. (Jag vet Cissi du har sagt det förut men vi har faktiskt blivit bättre).

Efter detta kollade jag på egen hand av metallapporten, vittringsapporteringen och fjärren.

Pos: Bra fart både ut och in i metallen. Bra selektering i vittringen, bra tempo ut. Fjärskiften bättre än på länge.

Neg: Fortfarande något tveksamt gripande på metallen. Sämre tempo in i vittringen, något tugg.

Som ni ser har jag lite kvar att träna på inför Rättvikstävlingen om 1,5 vecka.

Nu ska jag gosa och leka lite med Petter innan han ska få pyjamas, välling och godnattsaga. Hoppas att jag får sova lite bättre i natt. Ni ska veta att det är en omställning att sova bredvid en 2-åring när man är van att sova bredvid en 55-åring. Fast det är väldigt mysigt.   

lillebror än.... Väntar vidare. Jag antar att man kommer att få ett samtal mitt i natten om att det är dags att komma och passa Petter.   

Kärt besvär naturligtvis   

men man hopppas ju innerst inne att det blir på dagtid.  Det är ju mycket roligare att vara barnvakt när Petter är vaken.

Under tiden vi väntar tränar vi vidare. Idag var vi upp till klubben och tränade för oss själva. Det gick hyfsat men man är ju aldrig nöjd så det fanns en hel del att slipa på som vanligt. När vi var klara så kom Tina dit med sina valpköpare. Jag passade på att träna kvarmoment tillsammans med dem. Sen hjälpte jag till att ropa dem medans Tina granskade och kommenterade. 

Hemma igen efter middag och marängsviss. Mmmmm. Jag ska väl slå mig ner i soffan och fortsätta att vänta.

......tills lillebror är beräknad att komma ut från mammas mage. Petter vet att han finns där men han fattar nog inte vad det kommer att innebära. Tänk hur det skulle vara om maken kom hemdragandes med en till kvinna och frankt deklarerade att "Nu ska vi leva ihop och jag kommer att älska henne lika mycket som jag älskar dig".

Ungefär så måste det ju vara att få syskon.

Etza och jag har satt igång med träningen igen. Vi har ju varit lite slöa under julen men nu har vi fått till flara riktigt bra träningar i ridhus med mycket störning. Vi har jobbat med kontakt mycket och det ser just nu ut som om det gett lite resultat. Sen håller vi på och petar i momenten med detaljer. Jag har börjat att konsekvent belöna bakom vid inkallning med ställande och läggande. Det har gjort att vi just nu har fått kanonställanden vilket vi inte haft tidigare. Jag varierar mellan att baklängeskedja och bara köra skiften men jag har alltid belöningen bakom Etza. Ibland får hon hämta den vid ställandet ibland när hon kommit in hela vägen. När vi ställer upp så tittar jag bakåt och visar henne med kroppen att där ligger något. Jag hoppas att hon kommer att köpa det på tävling också.

Annars ligger mycket fokus på inmarch och på förflyttning mellan momenten. Jag har gett mig sjutton på att jag ska ha henne hos mig med fokus på mig hela programmet. Nästa tävling blir 6-7 februari i Rättvik. Än har vi bara hunnit länka några moment men vi har ju 3 veckor på oss.  Man är väl hur cool som helst  

Förresten så tyckte Tina att jag skulle ställa högre mål än jag gjort. Det tänker jag inte göra. Inte officiellt i alla fall. Jag är lite feg med tanke på hur det varit men visst skulle det vara kul att överträffa de mål man ställt upp. Jag kan väl säga att de ligger och gror i mitt eget huvud så får vi se hur det går.

Det är hög tid att sammanfatta året som gått.

Jag fick ju revidera min målsättning för 2009 eftersom jag ju fick stora problem med hopp/apport. När jag går igenom den reviderade målsättningen ser jag att jag både lyckats och inte lyckats genomföra det jag föresatt mig.

Startade i appellklass spår gjorde vi i september. Det gick över förväntan med klassvinst och 10or på spåret.   

Det vi tillbringade stor del av året med var att bygga upp förtroendet för hopp/apport. Det har vi också lyckats genomföra och nu har vi ett moment där igen. Jag är faktiskt mycket nöjd med det   för ett tag trodde jag att det aldrig skulle gå.

Sen hade jag tänkt mig att vi skulle träna in momenten till lägreklass och även träna skott för att försöka komma åt Etzas skotträdsla.    Detta har vi inte alls gjort så där har vi lite att jobba på under 2010.

Nya mål för 2010 finns formulerade på Etzas hemsida.

Under sena 2010 kommer också Triss att paras och i början av 2011 kommer Etza förhoppningsvis att få en "lillasyster".

Idag har jag varit på Husdjursmässan. Klubben har agilitytävlingar alla 4 dagarna och idag har jag hjälpt till som funktionär. Jag var hinderfixare. Satt på en stol på bästa plats och såg till att hindren kom på plats efter rivningar. Nu var det inte så många rivningar eftersom det var elithundar som tävlade och jag kunde tillbringa mycket tid att iaktta ekipagen. Mycket imponerande att se tycker jag. Alla var mycket duktiga.

Kallt är det ute och jag hoppas på lite varmare väder snart. Etza har tappat all underull och det känns nästan för kallt för att vara ute några längre stunder. Det blir mest inomhusträning med positioner utan blicksläpp och fjärr. Jag tänker också köra lite höger och vänsterdirigering hemma i övre hallen. Man måste ju ha målet inställt på eliten. Eller hur?

Så fick vi då en vit jul. Precis som det ska vara.

Vi firade julafton hemma hos Lena, Björn och Petter. Petter hade träffat en tant på bussen som berättade för honom att tomten kommer från skogen. Sen pratade han om detta i flera dagar. När vi var där så visade han för mig att pappa hade skottat upp en gång på baksidan av huset och att tomten skulle komma därifrån. "Tonte kommer kooogen" sa han flera gånger. Sen visade han en stol och sa "tonte sitta dääär".

Jag stod och höll honom när tomten kom gåendes från skogen. Först tittade han förundrat men sen blev det för mycket och han började gråta.

Fast han ser ju lite läskig ut så det kan man ju förstå. I vilket fall fick han sitta i knät hos mamma en stund. När tomten delade ut det första paketet som var till Petter vågade Petter sig faktiskt på att hämta det. När tomten sen gick så fick han en kram av Petter så det läskiga hade gått över.

När jag pratade med honom dagen efter så berättade han att han hade fått både en gitarr och en spis av tomten. Han babblade återigen om hur "tonten kom från koogen".

Etza har inte fått så mycket träning de här dagarna. Vi har visserligen gått långa promenader i skogen, pulsat i snön men tränat seriöst har vi inte hunnit med. Det enda vi har gjort är att träna lite på konster inomhus. Jag har shejpat in snurra, buga och studsa. Nu har jag lagt in kommandon men Etza blir så ivrig och bjuder ofta på hela registret innan hon hamnar rätt. Känns ändå som om det här är en bra aktivering att ta till när man inte har så mycket tid över för lydnadsträningen. Jag märker ju att hon får använda lilla grönishjärnan även om hon försöker med att fuska mellan varven i stället för att lyssna på vad jag säger.

I morgon ska jag jobba igen. Fy och usch. Känns hemskt att behöva gå upp halv sex när man skämt bort sig med sovmorgon i flera dagar.

Hej. Etza här vid tangenterna. Vill önska alla hundkompisar och för alldel mattar och hussar oxå en riktigt skön helg. Själv tänkte jag försöka hinna riva upp alla paket under granen hemma hos lillmatte innan någon annan hinner öppna dem. Jag har kollat och det står Petter på de flesta men jag kan inte läsa så bra. Bokstäverna e och t känner jag igen så det måste vara till mig. Nu kommer matte så jag måste kila.

Puss på nosen så länge.

I natt när vi sov som bäst    vaknade vi abrubt utav brandvarnaren. Yrvakna flög vi ur sängarna och Etza kom farandes som ett jehu från nedervåningen upp till oss där vi sover. Vi gick ner för att leta eldsvåda men där fanns ingen. Tack och lov kanske man ska tillägga här. Antagligen var det så att batteriet var på väg att ta slut och brandvarnaren fick fnatt för när vi satte på den igen larmade den för låg batterinivå. 

Lite läskigt var det i alla fall att vakna på detta sättet. Jag låg sedan och tänkte på hur det blivit om det hade varit på riktigt. 20 grader kallt ute och att i panik fly från ett brinnande hus måste på alla sätt vara en mardröm. Nu drabbade den ju inte oss i natt och jag är så oerhört tacksam för det.   Nu ska vi köpa en ny brandvarnare. Vi vågar inte lite på den här.

Idag känns det aningen bättre i min förkylning. Hoppas verkligen att det har vänt nu. Jag orkade faktiskt gå en långrunda med Etza och maken. Sakta men ändå vi var ute i nästan 2 timmar. Härligt i snön. Kameran var med även denna gång och korten blev lika dåliga som de brukar men jag måste ju visa några.